Biografi

Joppe_bio2Joppe hittades på gatan i Polen. Han hamnade på ett djurhem i staden Cieszyn, troligtvis 27 maj 2010 då alla vaccinationer och implantat av mikrochip är gjorda. Han blev döpt till Bibi. Han och tre små hundar till skulle avlivas då de inte hittade något hem åt dem. I Polen får inte hundarna vara kvar så länge då det inte finns plats på hundhemmen. Denise, som jag köpte Joppe av, och hennes väninna som är från Polen fick reda på att de skulle avliva fyra friska hundar och bestämde sig för att rädda dem och försöka hitta hem åt dem här i Sverige. De flyttade hundarna till ett hundhotell i Polen tills de kunde ta hit dem. Den 23 oktober 2010 anlände de till Sverige. Denise hade alla hundarna hemma hos sig, men kunde inte behålla dem själv då hon redan hade flera egna hundar. Denise har tidigare varit jourhem åt hundstallet och hjälpt dem att omplacera hundar.

Jag hade satt ut annonser på nätet då jag letade efter en kompis till Thor. Jag letade efter en liten/mellanstor hund som inte krävde jättemycket aktivering. Denise svarade att hon kanske hade en passande hund, så jag ringde henne och frågade lite mer. Hon mailade även bilder på alla fyra hundarna: 

          Joppe                                                                      Taxarna och Junior

Bibi                              3hundar

Vi föll för Joppe (Bibi) och han var lagom i storlek. Junior var lite mindre. Joppe var också den enda som var helt rumsren. Han var lite äldre än vad jag hade tänkt mig (6 år). Åldern hade veterinären sett på tänderna, men eftersom han hade dåliga tänder var det inte helt säkert. Det kändes ändå inte så viktigt med åldern då han var en så pigg och glad hund. Han var som de andra tre kastrerad, vaccinerad och avmaskad, men var lite stel i ett bakben. Han lyfte det ibland när han gick, men verkade inte ha ont. Han hade också lite mindre muskler i det benet. Orsaken kan vara att han har fått sitta i en för liten bur under en längre tid och inte kunnat röra sig ordentligt, men det är ju ingen som vet säkert. Denise var till veterinären och röntgade benet, men det var inga fel på skelettet. Vi bestämde oss för att ta Joppe på prov för att se så det fungerade bra med Thor och den 14 november kom Denise hit med honom. Thor blev busig som vanligt när han träffar hundar, men Joppe sa ifrån redan från början så det var bra. Då lugnade Thor ner sig och lät honom vara tills han tog kontakt med Thor.

Joppe hade bara varit i Sverige i 3 veckor när han kom hem till oss så han var fortfarande lite för smal. Han har gått upp i vikt nu, men är ganska svår att få upp i vikt så han kommer nog alltid att vara lite tanig. Han var väldigt ”mammig” i början och följde mig var jag än gick. Han var lite osäker på Thor, men redan nästa dag när vi var ute i hundgården så började de leka lite smått. Det tog inte många dagar innan de var kompisar. Thor försökte på sitt stora, klumpiga och skuttiga sätt att få igång Joppe att leka, men då skällde Joppe och jagade iväg honom. Efter två veckor på prov så köpte jag Joppe och han passar oss så himla bra. Vi döpte om honom då både vi och Denise tyckte att Bibi lät som ett tjejnamn. Denise hade kallat honom för Vargen, men tyckte att vi kunde hitta på någon annat namn om vi ville. Min sambo kom att tänka på en barnserie som gick på TV när vi var små som hette ”Rädda Joppe, död eller levande!”. Namnet Joppe passade ju så bra eftersom han blev räddad från att bli avlivad, så det fick det bli.

Jag var till veterinären och undersökte honom för att kunna försäkra honom. Han tittade på tänderna och trodde också att han kunde vara 6 år. Han hade lite tandsten, men inget som behövde åtgärdas. Två tänder var halvt av och så tittade han på det stela bakbenet. Han sa att det är bra om Joppe inte går alltför långa promenader eller hoppar och skuttar för mycket. Han får inte heller gå upp för mycket i vikt så att benet belastas pga det, men det är nog ingen risk eftersom han är lite svårfödd. Han tyckte heller inte att han verkade ha ont i benet, utan bara var stel när han sträckte benet lite bakåt. Att han inte får gå några jättelånga promenader gör mig inget då Thor inte heller har behov av det. Våra ”långpromenader” brukar ta ca 40-45 minuter, men då får de oftast gå lösa i skogen och nosa runt så det är inte så ansträngande. Nån gång ibland tar vi en längre promenad. Annars går vi ofta och kortare promenader och så får de vara lösa ibland och busa av sig. Hoppandet och skuttandet är det värre med, för Joppe är en glad liten studsboll som hoppar upp och ner när han blir ivrig. Men han måste ju få vara glad och nu har han fått mer muskler i benet, så han lyfter inte upp det lika ofta när vi är ute och går.

Vi kunde inte ha hittat en mer passande hund, för han har alla egenskaper jag letade efter. Han och Thor fungerar så bra ihop och har samma aktivitetsbehov även om Joppe är mer för att leka med leksaker än vad Thor är. Han får dock igång Thor ibland så han blir lite intresserad han med. Joppe är väldigt lättlärd och förstog ”Gå och lägg dig” redan 3:e dagen han var här. Han såg väl vad Thor gjorde också. Han är så personlig och mysig och vill så gärna vara till lags. Han är en riktig vakthund och i början skällde han så fort det åkte förbi en bil utanför, så jag har fått lära honom att han inte behöver vakta så mycket. Han var också lite vaktig med ben och leksaker, men det har jag också lärt honom av med. Eftersom Joppe har levt på gatan och fått vara snabb med att äta den mat han har hittat innan nån annan tagit den så hetsäter han också när han får mat. Det har dock blivit bättre och hjälper mycket med Anti-glupsk matskålen jag köpte. Den har tre upphöjningar i botten så att han får lirka lite för att få tag på maten, så nu äter han i normal takt.

Joppe är fortfarande lite ”mammig”, men är mycket tryggare och det är inga problem att lämna honom och Thor själva hemma. Han skäller på alla som kommer och hälsar på, men när de han känner igen kommer innanför dörren så vill han gärna upp i famnen och pussa i ansiktet. Eftersom ingen vet vilken dag och månad han är född så firar vi hans födelsedag den 23 oktober. Det var ju då han kom till Sverige och började sitt nya liv.