Äntligen en uppdatering

Joppe_wilma1Det är inte ofta jag skriver här längre. Finns inte lika mycket tid när man har barn och tyvärr så blir det inte lika många äventyr med hundarna längre, men det verkar inte gå någon nöd på dom. Vi bor ju i skogen med stor inhägnad tomt, så även om det inte blir så många långpromenader och utflykter, så har dom det bra. Skogspromenader blir det varje dag och dom kan springa runt på tomten. Jag jobbar bara hemifrån nu och är det varmt ute, så har jag dörren öppen på dagarna så att dom kan gå ut och in som dom vill. Både Joppe och Wilma vaktar och springer ut och skäller om dom hör något …eller tror att dom hör något 😉 Wilma skrämmer bort alla fåglar ur buskarna och för någon vecka sedan skällde hon på en huggorm som hade tagit sig in på tomten. Den avlägsnades snabbt!!

Hundgården används inte så ofta, så nu har hönsen som vi skaffade förra sommaren tagit över den när hundarna inte behöver vara där (annars är de inne i hönsgården som är byggd i ena hörnet av hundgården). Då får dom lite mer plats att gå runt och picka fritt på …och Wilma är jätteglad att det ligger smaskigt hönsbajs i hundgården de gånger de behöver vara där 😉 Wilma smög runt utanför hönsgården och ville jaga hönorna i början, men nu struntar hon för det mesta i dom. Joppe bryr sig inte alls och har Höns1t.o.m. varit inne i hundgården när hönsen har varit där. Noll jaktinstinkt!

Både Joppe och Wilma är pigga och friska. Joppe blir 12 år i år, men det märks inte annat än att han är mer grå i pälsen. Han är lika skuttig och ivrig som vanligt och har mycket troligt ADHD 😉 Wilma är väldigt lugn av sig, men får busfnatt och racear runt ibland. Hon är 5 år nu.

Wilma1                          Joppe1

Jag har börjat jogga lite. En sträcka på 2,5 km. Joppe får följa med 1 gång i veckan eftersom han blir stel i sitt ena bakben om han anstränger sig för mycket. Wilma har följt med varje gång (blir max 2 ggr/veckan), utom när det har varit för varmt ute. Gamlingen Joppe är den som har mest energi av oss och springer före (han får vara lös). Wilma brukar vara trött sista biten, så att jag får heja på och peppa henne, så att hon ska orka. Hon är lite lat av sig 😉 I måndags var det ganska varmt, men blåste svalt, så jag tog med mig båda hundarna på en löptur. I uppförsbacken efter ca 0,5 km började Wilma streta emot och ville vända. Det vara bara att springa hem med hundarna igen och så fick jag springa en bit själv åt andra hållet istället.

Wilma har ju inte betett sig så bra mot andra hundar. Nu har hon iofs inte träffat så många sedan hon kom till oss, men Joppe flög hon ju på i början helt oprovocerat och det händer nån gång ibland nu med, även om det är väldigt sällan, och då gäller det oftast att hon ska ta godis eller en leksak som Joppe också vill ha. Min kompis hund, Tyson, gör hon utfall mot. Är dom här och hälsar på så får vi ha grindar mellan dom. Kommer Tyson nära så visar hon tänderna och morrar.

Även om Joppe förhoppningsvis lever i flera år till, så har jag funderat på hur det ska gå med den ny hund den dagen Joppe försvinner. Det är skönt med två hundar, så att dom har sällskapet när de är själva och någon att leka med. En valp kanske skulle fungera bättre, men just nu skulle jag inte vilja börja om med en valp, utan hellre ta en vuxen omplacering. Det finns lite hopp dock! Grannarna har en Cairn Terrier som är 12 år. Väldigt lugn. De har hälsat genom staketet några gånger när de har gått förbi och Wilma har aldrig morrat åt honom. För några veckor sedan när de gick förbi, så var jag på väg ut med hundarna på en promenad. Wilma började gnälla och ville hälsa, så med en spänd matte i andra sidan kopplet, så lät vi dom hälsa på varandra lite försiktigt. Det gick jättebra! Inga tendenser på aggression från Wilma. För någon dag sedan mötte vi dom på promenaden igen och Wilma började gnälla och ville fram, så dom fick hälsa igen. Wilma viftade på svansen och var jätteglad, så det finns hopp 😀 Antagligen går det bättre med en lugn och stabil hund. Joppe är ju ganska stressad av sig med mycket energi och Tyson har också mycket energi även om han är stabilare. När den dagen kommer, så får vi åka iväg och träffa lite olika hundar, så man vet vad som funkar och inte …och att man kan träffa den hunden som är tänkt före köp och kunna ha den på prov först.

Nu när lillhusse är lite större (3 år), så är det lite lättare att ta med sig honom och hundarna ut på äventyr när Tommy jobbar och jag är själv. Jag ska försöka ta mig iväg till Tripphult en sväng under sommaren och gå där i skogen, så att hundarna får lite miljöombyte. Måste ju uppdatera med lite mer bilder också 🙂

This entry was posted in Nyheter/Blogg. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *